Kära läsare! Det är 25 dagar kvar till premiären av spexet Eldorado, och således är det dags att presentera vår andra spexare – Björn von Alfthan.
1. Vad gör du nu/var jobbar du/berätta allt du vill om dig själv?
Jag jobbar som hemläkare på Stella och ansvarsläkare på Doctagon. Jag har barnen hos mig varannan vecka och har då en ganska lämplig barnvardag. Jag försöker röra på mig emellanåt och sällskapa emellanåt, så där allmänt som man gör. Jag tycker också om att laga mat, läser och spelar på dator. Slattrigt varvat med svettande och simmande.
2. Din spexkarriär?
Min spexkarriär rivstartad då jag började sjunga i medicinarkören Notknackarna då jag började studera fysik och kemi hösten 1997. Min pappa är medicinare så Notknackarna var bekanta via det. Inför Rosornas krig (1998) var det brist på manliga scengångare, och via Notknackarna var jag bekant med de dåvarande spexarna, som frågade om jag skulle villa vara med i spexet i år, eftersom de visste att jag skulle söka in. Jag svarade att jag förstås ville det. Eftersom inträdesförhöret var i slutet på maj efter turné och jag var nykär och allt var magiskt så blev jag två poäng ifrån, men då jag frågades med i spexet nästa år igen sa jag jojo, och blev lite längre ifrån att komma in än föregående år. Jag bestämde att inga spex och inga flickor före nästa inträdesprov, och kom in 2000. Jag författade och stod på scen i Titanic (2001), och tog paus från spexandet 2002 för att komma igenom mina tenter. Röde baronen (2003) regisserade jag, i Sveaborg (2004) stod jag på scen igen. 2005 blev det jubileumsåteruppsättning av Orientexpressen, vilket jag var med och skrev och dessutom stod jag på scen. Därtill har jag skrivit en massa sångtexter.
3. Vad fick dig att gå med i spexet?
Jag hade nog tänkt att jag skulle tycka om det. Det var extraroligt på grund av att Kristinestad är ett ställe där man inte för sak av sig själv, så det kändes hurja med scengångareuforin och att stå och ta emot applåder.
4. Ångrar du något du gjort gällande spexet/skulle du göra något annorlunda?
Jag skulle ha kunna skärpt mig studietekniskt. Jag hudade första tenten på ettans höst, och hade efter det alltid någon tent hängandes tills jag blev färdig.
5. Tycker du spexandet störde din skolliv/ditt privatliv/övrigt liv?
Min dåvarande sambo hade inte problem med spexandet i sig utan tilläggshärjandet. Hon förstod att spexandet var en viktig hobby. Tenterna blev som sagt lite nedprioriterade.
6. Bästa spexminnet?
Jag körde idag med min bil och tänkte i mitt huvud:
a) Första genrepet. Då var genrepet den sista övningen före premiären. Föregående lördag hade övningarna gått skit, och på onsdagen under genrepet på SYKen gick allt så bra. Genrepssitsen var också kul. Och Rosornas krig i sin helhet alltså, nyhetens förtjusning.
b) Första Ålandsredan 1998, och första årets föreställningar allt som allt.
c) Att vara författare och skriva om Orientexpressen med Bona och Kalle. Alla tänkte lika och man fick njuta av att skriva.
d) Att vara i Göteborg pånytt våren 2014.
7. Vad tycker du om spexet idag/hur tycker du spexet har ändrats från din tid?
Nuförtiden sjungs det bättre, svåra sånger, väldigt fint. Jag är jättejätteimponerad av sångerna och förmågan att läta sig så mycket, och alla varianter på a cappellorna – det satsas mycket på dem. Det har alltid varit så att vissa manus är bättre än andra. Det är inte som att man behöver vara artig när man går på spex, och det är skönt.
8. Favoritspex?
Frankenstein (2002). Dels för att min favoritsång är från det spexet (se följade fråga), men också för att scengångarna var så precist valda. De nya förmågorna lyste och de äldre fick ta ut svängarna till fullo. Manuset var genialt, i början fanns ett par ben för lite på scen, och under spexets gång flyttades ben från folk till folk. Napoleon far omkring i en rullstol och kommer in i nätstrumpbyxor och klackskor i slutet.
9. Favoritspexsång?
Amnesiarian (som finns med på en illegal CD som hugade spexare kanske innehar. “Du måste finnas jag måste minnas” till melodin av Kristina från Duvemåla.
10. Vad har spexandet gett dig för matsäck för livet?
Vänner, med allt det där boendet tillsammans, jag träffade doktor Barner-Rasmussen. Allt turnéhärjande, att bo på Thorax tillsammans under övningar – det bildas band på helt andra sätt.
Att hitta spexet, skulle ha varit tomt om jag inte skulle ha gjort det. Jag skulle ha saknat det i så fall, jag är nöjdare nu än om jag inte skulle ha haft möjlighet att stå på scen och få utlopp för det.
11. Hur många gånger tänker du se spexet Eldorado?
Realistiskt sett tre gånger.
12. Hälsningar åt publiken och allmänheten?
Något klokt och fint… Ska bli roligt att ses, hehehe!
Björn i jubileumsspexet Orientexpressen (hösten 2005).
Björn i spexet Peter den store (1999).
