Spexare och sånt – del 1, Jonatan Panula

Hej på er! Med 32 dagar kvar till spex kommer Meditrina att lansera serien Spexare och sånt, under vars gång ett antal äldre och yngre spexare presenteras. Hoppas dessa inspirerar er till att komma på spex och möta filurerna!

 

1. Vad gör du nu/var jobbar du/berätta allt du vill om dig själv?
Jag jobbar på Jorvs neuroavdelning och forskar i lite psykosgrejs vid sidan om. Anmäld till att specialisera mig på neurologi, men har även funderat på psyk. Dessa har jag haft sikte på ända från början. Vid sidan om jobbet gör jag inte så mycket annat, för det är så lång väg till Jorv. Jag jourar nu och då, tränar lite, cyklar, simmar och springer. Jag har inga hemligheter.

2. Hur ser din spexkarriär ut?
Inte lång, men intensiv. Jag är uppvuxen att spexa. Jag var genast på scen på ettan i Yggdrasil (2009). Likaså var jag på scen i Koh’i’Noor (2010) och i jubbe hösten 2010. Samtidigt som jubbe skrev jag Medici till vilket jag också gjorde synopsiset, och stod på scen i Medici (2011). Redan då började jag göra synopsiset till Första skotska resningen, vilket jag också skrev och stod på scen i. Därefter tog min spexkarriär slut, tills jag gjorde comeback med att koordinera jubbe 2015, skriva om Lalli och stå på scen även då, samt ansvara för spexhistoriken.

3. Vad fick dig att gå med i spexet?
Jag och min mamma tror det första spexet jag såg var Odysseus (1993). Jag har vuxit upp omgiven av mammas konstiga, lustiga sköna vänner. Jag visste jag ville vara med och spexa då jag sökte in. Jag kommer ihåg Hollywood (2006).

4. Finns det något du ångrar/skulle ha gjort annorlunda gällande din spexkarriär?
Jag skulle ha villat skriva ännu en gång, slutade så abrupt nu.

5. Tycker du spexandet störde din skolliv/ditt privatliv/övrigt liv?
Ja, haha, jag är ju inte i samma förhållande som under spexet, kan man kanske dra några slutsatser? Det är klart att det stör privatlivet på grund av att det tar tid, om man inte sällskapar med någon i spexet så blir flick-/pojkvännen lite utanför. I skolan gick prekliniken ännu bra, men spexet störde nog då när man hade mer undervisning. Man kan ju inte bestämma när tenterna är, så det är klart att det ofta är skolan som får lida.

6. Ditt bästa spexminne?
a) Medicis premiär, de som såg genrepet förstår varför
b) Slutet på Lallis sista föreställning
c) Då Kurt hällde alla vedklabbar på bordet

7. Vad tycker du om spexet idag/hur tycker du spexet har ändrats från din tid?
Många saker var inte bättre förr! Det är najs att mikrofonerna fungerar nu, och najs att sångtexterna projiceras på väggarna. Det har varit bra spex ända sedan jag började på Thorax, bra kvalitet, det är kiva att titta på dem. Det är bättre att spexen ofta tar under 4,5 h nuförtiden, spexen har varit längre förr! Inget har blivit sämre, jag tycker det är bra att spexet inte har blivit mer seriöst och närmare till exempel Lääkiksen speksi.

8. Favoritspex?
Spexet Svartskägg (det brukar min generation tycka). Lalli av dem jag har varit med i, det var speciellt med hela sin grej.

9. Favoritspexsång?
En ensams klagan frånTitanic (2001).

10. Vad har spexandet gett dig för matsäck för livet?
Främst människorna, jag har träffat mycket och trevliga sådana. Jag har fått mycket upplevelser som man inte får annanstans ifrån. Det är kiva att jobba med musiken, man har fått vara kreativ, vilket man kanske annars inte får vara i det här jobbet. Det är kiva att skriva spex. Man lär sig att inte stressa lika mycket för sociala situationer, man blir mer social och spontan och lär sig självsäkerhet och stresshantering.

11. Hur många gånger tänker du se spexet Eldorado?
Kanske fyra (var tre eller fyra gånger förra året).

12. Hälsningar åt publiken och allmänheten?
Spexa (ganska) lugnt!

Jonatan i spexet Den första skotska resningen år 2012

Jonatan i spexet Den första skotska resningen år 2012

Previous
Previous

Spexare och sånt – del 2, Björn von Alfthan

Next
Next

Nya vindar blåser i bloggen (och ändrar kursen på m/s Meditrina)