Legenden firas

Han är känd i hela Finland för att vara vår motsvarighet till dr House, diagnostikern som noggrant och målmedvetet kan bena ut även den mest knepiga internmedicinska fallet som står att finna. Böcker har hänvisat till hans personliga kunskaper som en legitim källa. Han är den främsta på medicinska termer på svenska i Finland, och har så senast som för några månader sedan fått vår kära klubbs egna utmärkelse “årets lärarbragd”. Han är Finlands läkarförbunds årets kollega 2014, hedersmedlem i Thorax sedan 2002 och har alltsedan 1991 ansvarat för den svenska studielinjen i medicin. Hans meriter delade på två personer skulle göra dessa två personer välmeriterade, ändå skulle jag säga att det som särskiljer honom från så många andra är hans förmåga att få varje person att känna sig sedd och uppskattad, hans engagemang och att hans extremt finkänsliga sätt att leda även den mest borttappade studeranden rätt. (Klassiskt exempel; när man svarat fel på en fråga: “… och med nej… menar du säkert… ja?”)

Det är förstås Tom Pettersson som jag försöker beskriva. Tom, eller TP som många av oss elever lite skämtsamt men kärleksfullt kallar honom. Tom har länge varit en del av den svenska miljön på fakulteten och har gjort ett alldeles oerhört stort arbete för de svenska studerandena vid medicinska fakulteten. Ett arbete som delvis på grund av hans egen anspråkslöshet kanske inte alltid framkommit, vilket inneburit att den erkänsla han förtjänar inte alltid visats.  Detta inlägg berättar om ett försök för att motarbeta detta, och samtidigt tacka en av de som jag själv vågar påstå att mest har påverkat min bild av hur en bra läkare är.

Även det goda har nämligen sitt slut. Tom hade sina sista gruppundervisningar, i kardiologi, och, på ett alldeles typiskt sätt för honom, anspråkslöst berättade det enbart för eleverna efter undervisningen i förbifarten. Som tur var, tänkte inte Thorax styrelse låta detta tillfälle gå osynligt förbi. De ordnade en alldeles sjudundrande överraskningsfest 5.6 för alla Toms elever, gamla som nuvarande. Att bjuda in så många generationer som möjligt var inte särskilt lätt, då allting skulle hållas hemligt. Trots hemlighetsmakeriet var vi ett hundratal nuvarande och tidigare studeranden till Tom som samlats för att hylla honom, något som kanske berättar lite om hur mycket han har betytt för oss elever. Där, på gården utanför Annexet och Villa, styrkta av en fantastisk plockmatsbuffé, samlades vi och med tal, minnesbok och personliga diskussioner med jubilaren själv försökte föra fram hur mycket han har betytt för oss. Som pricken på i:et tillkom även en egen “livet är kort”- serenad av oss alla, och jag tror faktiskt inte att jag någonsin hört den sjungas mer vackert än då, denna varma sommarkväll. Knappast var jag den enda med gåshud efteråt. 

Tom, var inte heller oberörd, och har bett att detta meddelande delas med alla som på något sätt deltagit:

Överväldigad, omtumlad och halvt förstummad ber jag att få tacka Er kära thoracaler, modell yngre och modell äldre, för det storartade evenemanget i torsdags, för de berörande talen och för den enorma uppslutningen inte minst i “Livet är kort …”. För mig blev kvällen en av mina absoluta höjdpunkter.

Det är med stor glädje jag ser tillbaka på mina år i Ert sällskap och det är inte utan vemod jag nu lämnar scenen. Å andra sidan ger vemodet glädjen djup och det känns trösterikt att veta.

Ber Er alla ta emot mina innerliga välgångsönskningar i Era respektive värv, nu och framdeles. Kollegialiteten och sammanhållningen i Thorax bär Ni med Er som en ovärderlig resurs i en föränderlig värld.

Så här i sommartider känns det bra att hälsa och tacka klubben, dess ordförande, styrelse, funktionärer och medlemmar med det gamla citatet Vivat, crescat, floreat! Må den leva, må den växa, må den blomstra!

Tom

Om ni missade evenemanget, var inte oroliga, Tom lovade att han inte försvinner helt och hållet, utan kommer som docent att ännu medverka i olika undervisningar. Tills dess dock, hoppas vi dock att han har ett vilosamt sommarlov och en skön början på pensionen