Chefredaktörens september

September är kanske min favoritmånad. När dagarna blir kortare och skoldagarna längre, hittar jag alltid de mest kreativa orsakerna att prokastinera eller utnyttja de sista av dagens solsken istället för att studera. September är för det mesta när svampplockning är som bäst, med lite tur kan man hitta både kantareller, trattkantareller, svart trumpetsvamp och olika soppar, samtidigt som skogens lugn sprider sig till mitt inre.

Är vädret dåligt kanske jag istället satsar på att laga något mumsigt med alla de förmånliga grönsaker och annat man hittar i grönt- och fruktdisken, kanske lite moussaka, eller fylld spagettipumpa eller butternut squash-soppa. Om jag riktigt känner för det kan jag ju slå på stort och baka något gott bröd till soppan och i knådandet låta min frustration för osce-tenten, stressen för framtidens jobbande eller irritationen över att enbart ett värmeelement i min lägenhet fungerar och temperaturen på en månad sjunkit 7 grader, lösas upp som socker i varmt vatten.

Helst av allt kombinerar jag ute- och inneprokastinerandet, nämligen genom att plocka och ta tillvara säsongens produkter och sedan i lägenhetens trygga vrå lägga undan och konservera för vintern. Hur husligt och 1800-tal det än låter tycker jag nämligen att torka, sylta och safta hör till något av det roligaste med september. Det där med att kunna äta sin egen hemlagade sylt eller dricka sin hemlagade saft och veta att man har gjort den alldeles själv, det ger mig en sådan tillfredsställelse. Eller när jag sätter lingon på gröten kan jag komma ihåg hur jag en fin söndag i början av september var ute och plockade dem. Jag kanske inte kan alla finesser i praktisk pediatrik (som om OSCE skulle berätta något om det) men i alla fall kan jag nästa gång mamma kommer på besök bjuda på något jag gjort själv.

Medan jag kokar tänker jag också på hur glada eventuella mottagare av produkten kanske blir när de får något gott jag gjort till jul. (För ja, jag är precis den som redan i september tänker på julklappar). Det bästa med handgjorda presenter är ju just det att de är hemgjorda och inte att de kostar skjortan. Har du bären/frukten så behöver du egentligen bara socker till, förutom rena flaskor/burkar. När man dessutom inte behöver åka land och rike runt, blir saken ju bara bättre.

Ätliga bär och frukter finns på de mest oväntade ställen. Själv hittade jag en svartfläder ett stenkast från mitt hus i somras och lagade raskt fläderblomssaft på den (som förresten tillsammans med bubbelvatten blir en av de fräschaste dryck istället för skumpa btw), medan trädgården nu är full av aroniabär. Aronia råkar dessutom vara det mest nyttiga bäret med massor med C-vitamin och flavonoider, perfekt nu inför flunssasäsongen. Om ni inte råkar bo bredvid mig kan ni ändå njuta av det sista av skördetiden. Ni kan till och med ta en kort paus från läsandet Terkko och ändå hinna plocka ihop ett mellanmål.

Det är sant. Jag är själv nu inne på mitt sista år, och med det i tankarna känner jag att det är dags att avslöja en del av mina hemligheter: det växer nämligen havtorn bakom Biomedicum. Ni vet, de där supersura gula bären som vanligtvis hittas vid kusten. De växer lättåtkomligt mellan BM1 och BM2, man ser dem lättast när man rör sig på gången som leder till Cancerkliniken. Se man på, där fick ni 15 min paus från läsandet och dagens C-vitamindos.

Hittar ni ivern som jag och vill koka lite saft? Ett enkelt recept hittar ni här. Kokar ni på aronia kan det löna sig att koka tillsammans med något annat, t.ex. med 1/3 blåbär. Saft kan man koka på det mesta, äpplen, blåbär och lingon är vanligt, men varför inte busa till det med paradisäppel, rönnbär eller något annat ätligt bär. Dricker man inte saft kan man i stället för vanligt socker hälla lika många dl gelésocker som man har saft och får därmed en fin gelé. Man kan även göra färskpressad juice genom att mosa bären i lite vatten och sedan sila det genom en silduk (t.ex. en ren gammal t-skjorta duger), men då håller saften inte lika länge. Vill man i stället göra sylt kan man titta här eller här. Eftersom olika bär innehåller olika mängd pektin lönar det sig att kolla upp recept för just det bäret. Ingenting hindrar ju er heller från att bara frysa in och fundera senare vad ni vill göra med er förvärv. Innan ni går helt bananas lönar det sig också att tänka lite på allemansrätten, samt att nu inte plocka precis vid en väldigt vältraffikerad väg.

Ta hand om varandra, och ta hand om er omgivning – ta tillvara från naturen 😉

Vad för smaskigt har ni lagat? Kommentera och tipsa andra 🙂