Lääkiksen speksi: Elät vielä

Hej! Som ni vet innebär vårens ankomst spex och fest, men det är ju inte endast Thorax som håller på med spexandet . Även Lääkiksen speksi framför sitt spex årligen, när vintermörkret börjar ge efter. 

Dessvärre är alla Helsingforsföreställningarna förbi, men Lääkiksen speksi skall naturligtvis också på turné! Turnédatumen är följande: 13.4 Kuopio, 14.4 Uleåborg, 16.4 Tammerfors och 17.4 Åbo. Om man skall tro Jenni Hedström lönar det sig absolut för den intresserade att åka iväg på en liten roadtrip för att se det finska spexet! Här nedan får ni läsa Jennis recension! 

Kära läsare,

Jag insåg häromveckan att jag ännu inte bidragit med en endaste text till meditrina under min tid på Thorax, och när då Chara (se fotnot 1) frågade mig ifall jag kunde skriva en recension av Lääkiksen speksi 2018: ”Elät vielä”, nappade jag genast på erbjudandet och satte mig vid tangentbordet. Såhär i skrivande stund kan jag inte annat än konstatera att det är mycket länge sedan jag skrev något (med undantag för en och annan patientjournal). Nåväl. Låtom oss komma till saken.

Min goda spexvän skulle bege sig till Kabelfabriken torsdagen den 15.3 (närmare bestämt kl 18.00) för att gå på Lääkiksen speksi 2018: ”Elät vielä” och jag var inte sen att spontant haka på, ty min rysliga karnevaldepression (se fotnot 2) och outhärdliga spexabstinens (se fotnot 3) vägrade ge med sig efter våran egen spexpremiär veckoslutet innan. Väl i Kabelfabriken var stämningen på topp, och den fullsatta publiken väntade med spänning på att spexet skulle börja. Nedan följer en recensions-aktig sak i presens, för som vi alla vet är det i presens man vanligen skriver recensioner.

Väl framme i Kabelfabriken sätter jag mig och hinner snabbt plöja igenom programbladet innan lamporna släcks och spexet börjar. Börjar gör det sannerligen med buller och bång. Efter en sedvanlig reklamsketch som kronas av ett litet ”chiching”-ljud (ni vet nog) följer en kuslig prologscen i vilken den unga musikern Fanny Berzelius, i limbot mellan de levandes och de dödas värld, står vid dödens portar redo att få sin dom. Kaos utbryter (det är ju spex) och mitt i kaoset lyckas Berzelius fly, tätt följd av sina portväktare, in i de levandes värld.

Efter prologen uppförs det mest färgsprakande och sprudlande öppningsnumret jag till dags dato sett på en spexscen. Simringar, frukttårtor, dansare i simdräkter, bensparkar åt alla håll och omstarter om Serena får publiken att tappa hakan. Det är högt till tak i Kabelfabriken, så när jag säger att dansarna slår klackarna i taket tål det verkligen att tänkas på. Milda makter.

Följer gör en spännande intrig, ty det lurar faror bakom knutarna på Svenska hovet i Stockholm. Mörka hemligheter viskas i lakanskåpet om gammalt groll som inte är ett minne blott och det svenska hovet är i fara då hämndlystenhet och forna kungasläkters ära står på spel.

Musiknumren som smidigt vävts in i scenerna håller tämligen hög nivå. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram två av sångarna, som utklädda till ”Amor”-änglar sjunger en duett till tonerna av Mariah Careys ”All I want for Christmas is you” och får dig i publiken att i ditt stilla sinne fundera på varför dessa två studerar medicin, då de garanterat skulle kunna syssla med musik på heltid. Jag får kalla kårar hela stycket igenom.

Dansen håller återigen en klass för sig, och i år det inte enbart kvinnliga dansare på scen. Alla dansnummer är, förutom välinövade även innovativt och smakfullt koreograferade. Speciellt dansen med stolar är underhållande, och dansarna är mycket jämna till sitt utförande. Jag imponeras speciellt av pardanserna och av de många fouetteerna som en av dansarna gör i ett scenbyte, tyvärr i mörkret.

Spänningen stiger, intrigen tätnar och spexet når sin kulmen då karaktärerna konfronterar varandra en sista gång, denna gång beväpnade (pistol(er)! Då, mina vänner, är goda råd dyra, men jag ska inte avslöja för mycket!). Pris för roliga omstarter går till karaktären Pick, hovsekreterare, och en eloge går till orkestern som spelar alert, samspelt och bjuder på vackra violinstämmor, trots avsaknad av dirigent.

Sammanfattningsvis är spexet innehållsrikt, välinövat, musikaliskt, balanserat och håller mycket hög standard. Intrigen är som den brukar i spex, en aning råddig och kanske den röda tråden inte skönjas men det hör liksom till. Det är, än en gång, imponerande att se vad som skapas då så många begåvade studerande slår sina kloka huvuden samman.

Det mycket proffsiga och påkostade Lääkiksen speksi är ju som känt ett ganska annorlunda koncept än det Thoracala medicinarspexet, sångerna sjungs så gott som alltid av skilda sångare och dansnumret får mycket utrymme i föreställningen. Till skillnad från det Thoracala spexet bjuder inte Lääkiksen speksi på acapellor och själva spexandet är mer mot det ”skådespelande” hållet, dvs inte lika överdrivet och spexregelrätt som det spexande vi är vana vid. Lääkiksen speksi har omstarter, liksom vårt, men till skillnad från oss har de en tredje omstart i varje sång till vilken publiken får välja ämne som sången ska tangera.

Jag går ganska nöjd och belåten hemåt, och konstaterar att min spexabstinens så gott som stillats, om än temporärt. Problemet med spex är ju det att ”nälkä kasvaa syödessä”, man vill bara ha mer! På tal om mer… dansa mer!
– Oligo

Fotnot 1: Benämningen ”Chara” är en fyndig sammanslagning av namnen Sara och Charlotta, dvs Sara Sainio och Charlotta Kuhlefelt, Meditrinas eminente redaktörer. Se också: Charad (stavelsegåta, inte Chara på rad), Charm (förmåga att behaga), Charta (medeltida brev som kungör en transaktion,), Charabang (öppen vagn med längsgående inåtvända säten, påriktigt), se SAO för mera.

Fotnot 2: Karnevaldepression är ett talspråkligt uttryck som beskriver känslan man erhåller efter ett stort och efterlängtat evenemang ägt rum, är förbi och allt som blir kvar för stunden är en gapande tomhet, påtagande tystnad och en vacker men värkande melankoli då man tänker på allt det roliga som hänt och alla fina minnen man (hoppeligen) kan återkalla. Obs! Bör inte förväxlas med begrepp som ”dagen efter” eller det talspråkliga ordet ”bakfull”.

Fotnot 3: Spexabstinens är ett begrepp som förenar orden ”Spex” och ”abstinens”. Medföljande symptom är allvarliga och botas subakut med minst 10 skratt, 2 acapellor och 4 ordskämt, men vid akuta fall bör man genast boka in en spexföreställning i sin kalender, framföra ett gyckel, befalla någon till ett tvyckel och/eller se ett gammalt spex på video.